SKODA ENYAQ iV 80
En SKODA på el. Men det är en SKODA.
Säljaren på Börjessons bil återkom snabbare än jag hunnit skicka ett mail angående provkörning av en ENYAQ iV. Jag såg bilen i byn redan i april i år, men har efter den skymten inte sett den rulla runt så mycket. Efter att ha testat VW ID.4 så skulle det bli intressant att testa ENYAQ som är baserad på samma plattform.
Väl på Börjessons med min trogna elbilstestare Jordi, bekantade vi oss med bilen och säljaren. Den modell vi skulle provköra var ENYAQ iV 80. Det är nog den modell som vi kommer att se flest av. Designmässigt så är Sport Line modellen snyggare, men med en extra kostnad. Efter att ha saknat möjligheten att bestämma regen på Mustangen, så var det en trevlig överraskning att ENYAQ har samma lösning med paddlar bakom ratten likt i min KIA.
Interiören på ENYAQ känns bekant, inte bara för att den är lik ID.4, men även som en vanlig bil. Inga stora utsvängningar i designen. En stor skärm är så vanligt nu att det sticker inte ut (pun intended). ENYAQ är en stor bil, exteriört likt interiört, men känslan när vi kör iväg är ändå att den känns hanterbar. Ytterligare en skillnad mot Mustangen vi provkörde dagarna innan Här är det en mer klassisk motorhuv.
Den HUD som ENYAQen har är först svår att fokusera på, men efter ett tag så vänjer man sig med fokuset. Informationen som visas är relevant från start, men all infor kan anpassas och ställas in via skärmen i bilen. Bäst att göra det när man står stilla.
Ett accelerationstest från stillastående, i Normal läge, visar att bilen är stor och tung. Jämfört med KIAn eller t.ex. Mustangen, så är den slö. Men 0-100 km/h på 8,6 sekunder slår ändå många andra vanliga fossilbilar.
Körning på blandad väg 40 till 100 vägar flyter fint. Inga överraskningar, förutom faktumet att bilen känns hanterbar trots sin storlek.
Jag älskar panormatak, inte alla som gör det, men jag anser att ett panoramatak lyfter bilen interört. ENYAQen har ett sådant. Det lite konstiga är att det från baksätet känns kort, panoramataket slutar strax innan baksätet börjar. Vilket fortfarande ger en skön känsla från baksätet, trots storleken. Delar av taket går att öppna och det går såklart att täcka fönstret om man så vill.
Utrymmesmässigt så är det inga problem att få plats i bilen, gott om benutrymme fram och bak. I baksätet kan man fälla mitten delen och öppna en lucka till bagaget. Perfekt för skidor antar jag.
Bagaget är stort, så packning blir inga problem. När man fäller sätena så blir golvet nästan platt och du har en flyttbuss. ENYAQen saknar en Frunk, men det kanske inte riktigt behövs i en så stor bil. Oavsett så ser det rätt så rörigt ut när man öppnar motorhuven. Som en person mer intresserad av upplevelsen i elbilar, så vill jag gärna att biltillverkarna döljer mer för mig. Jag kan ändå bara fylla på spolarvätska. Så täck hellre utrymmet med en plastkåpa. Gör livet enklare.
Det som ENYAQen har likt Mustagen, bara en av de två platser för mobiler i konsolen har NFC laddning, varför?
Det finns drag på bilen, upp till 1200kg får man dra på den här varianten.
Överlag en trevlig bil med en del finurliga lösningar, såsom en paraplyhållare i dörren. Ingen nyhet, men kul i alla fall.
Batteristorlek: 77 kWh
Räckvidd: 530 km (WLTP), meer troligt runt 480 km
0-100 km/h: 8,6 sekunder